- Att fira in det nya året i Thailand på stranden, vackra raketer som regnar ner över en, rislampor som lyser upp hela himlen och med min älskling vid min sida så var ett av mina nyårslöften att bloggen skulle hamna mer i fokus och jag skulle kämpa mer än någonsin. Jag är så redo, hoppas ni märkt lite av att uppdateringen blivit bättre (?)
Ett annat löfte var att detta år 2013 skulle bli mitt år. Ett år som ska få mig att må bra, jag hoppas på lite lycka och tur... Vill kunna tänka tillbaka i framtiden att år 2013 var vändningen till något bättre.. Jag håller tummarna! Många tankar som snurrar i huvet ikväll...
19 turbulenta år med min egna sjukdom som jag även är tacksam för då jag genom det blivit denna person jag är idag men det har även varit en väldigt svår period och är än idag ibland bristande... Barndomshemmet som brann upp, att börja om från ruta ett vilket fick mig att inse att man ska vara tacksam för det man har. Att kunna sova under ett tak, vara tacksam för det. Den dagen huset äntligen blev klart ungefär ett år efter olyckan fick vi flytta in i drömhuset där vi sa: "Nu ska vi leva lyckliga i alla våra dagar." Ett mening jag aldrig mer kommer våga säga.. Två månader efter faller Pappa ihop i kramper. Där började en ny resa, Pappa blev svårt sjuk i hjärntumörer som hade uppstått max tre månader innan. Efter fem veckor kunde vi inget mer göra och det värsta jag någonsin gjort var att säga farväl till min egna Far. Tänker på dig varje dag och saknaden blir bara värre.. Men man har inget val än att lära sig leva med det!
Alla tankar av alla tidigare händelser var som ingenting. Detta men min far var det värsta! Det senaste året har varit hårt. Inte nog med min älskade Far fick lämna oss. Med bregravning, boupptäckningar med jurister, familjeföretaget, mäklare, barnhemmet och helt plötsligt känns det som att man står still på en punkt i livet där det känns som man står helt still i en folkmassa som bara susar förbi en. Man har ingen aning om något.
Det blev stora ansvar som man inte trodde man skulle drabbas av och behöva hantera förns man var äldre än 19... Man var helt plötsligt tvungen att växa ännu fortare och ha kunskap inom saker man inte alls hade någon aning om.. Vad som är rätt och fel. Barndomshemmet/drömvillan är idag såld och snart finns det inte kvar längre, Familjeföretaget är sålt och efter femtio år försvinner det, Far är borta och Gävle känns som en stad jag relaterar till händelser som får mig att må dåligt..
Bland allt detta gick jag och Jonas ifrån varandra efter fem år. Jonas kommer alltid vara en otroligt nära vän. En människa jag alltid kommer se upp till. Träffade sen Emilio som lyste upp hela min värld. Följde med honom till Thailand vilket var ett av de bästa besluten jag gjort, bort från allt och alla och bara tänka på mig själv ett tag. En otrolig upplevelse jag lärt mig oerhört mycket av. Idag sitter jag i en lägenhet i Stockholm, håller tummarna att allt går vägen med jobb så kommer allt vara perfekt så jag äntligen kan pusta ut och känna ett lugn! Jag mår bra!
Efter dessa händelser har jag blivit den person jag är idag och det är en tacksam sak jag kan se ur allt detta. Känner mig starkare än någonsin och taggad på livet. Jag har lärt mig börja tänka på mig själv och satsa på det jag vill med mitt liv. Jag har haft kunskap att visa utåt att saker är bättre än vad de har varit och det är nog för att jag aldrig skulle klara mig igenom allt detta annars. Skriver nu detta för att jag känner att jag behöver skriva av mig lite..
Något som har blivit viktigt för mig är att sprida kärlek, berätta för personer hur mycket de betyder, krama mina vänner lite extra hårt, säga älska dig till min familj och mina finaste syskon så ofta jag kan för att de ska förstå hur mycket dem betyder. Älskar att berömma och peppa folk! Vilket jag tycker alla ska tänka, beröm era nära och kära!
Är så tacksam att jag klarade mig ur min sjukdom och fick chansen att leva livet vilket många tragiskt inte får. Har genom sjukdomstiden mist många vänner i olika sjukdomar och jag ber för dem och min far varje dag och genom det gör det mig ännu mer stark för att leva mitt liv. Man lever bara en gång och jag tänker ta vara på mitt precis som alla ska göra. Precis flyttat till Stockholm i en mysig lägenhet med finaste Emilio och håller tummarna för allt som komma skall! Jag mår bra♥